I taket lyser stjärnorna

2010-09-18 @ 16:43:14 Kommentarer (0)
En film som många förmodligen redan har sett, men som absolut kan ses igen.
Faktum är att jag aldrig gillat svenska filmer särskilt mycket, men när jag tidigare idag såg denna fantastiska, fruktansvärda, underbara produktion grät jag om och om igen.
Den skildrar vanliga, jobbiga tonårsproblem med kärlek, skola och vänner. Men det är något mer. Jennas mamma är svårt sjuk i cancer. Ändå försöker de leva som vanligt, vifta bort sjukdomen som om den inte finns om man inte talar om den.
Till den dagen då allt förvärras och de får flytta in hos Jennas mormor.
Ingen vet om dikten Jenna skrivit, "om du dör mamma, tar jag livet av mig."
En tung och väldigt sevärd film.
Jenny om filmTrackbacks ()

Shutter Island!

2010-09-06 @ 23:00:19 Kommentarer (0)
Wooooow!...

En helt klart mycket sevärd film! Scorsese gör ett grymt jobb med att regissera en av de bästa psykologiska thrillers jag någonsin har sett! Dock gäller det att vara oerhört skärpt, då jag upplever det som att den kan vara svår att hänga med i! I övrigt satt jag och bet på naglarna nästan hela filmen haha! DiCaprio gör även ett utmärkt jobb i rollen som en US. Marshal som åker ut till ett mentalsjukhus för att inspektera försvinnandet av en ung kvinna, eller gör han det?

Se filmen!


Jenny om filmTrackbacks ()

Bio - Knight and Day

2010-08-12 @ 23:29:54 Kommentarer (0)
Seen it all before - Tom Cruise, Cameron Diaz, orealistiska actionscener och självklart en bit kärlek.
Fröken Diaz spelar som vanligt en snygg, udda, lite blåst och klumpig blondin, en karaktär som börjar bli lite uttjatad.
Trots detta, är filmen faktiskt riktigt bra.
James Mangold gör ett snyggt jobb med en film som tar fart från början och sedan fortsätter i högt tempo, action varvat med kärlek och framför allt humor. Diaz spelar bilmekanikern June som på ett flyg träffar Roy Miller (Cruise), under den flygresan blir hennes liv sig aldrig mer likt. Hon kastas in i en värld av biljakter, svartklädda agenter och en enda stor jakt på Zefyren. Detta är vardagen för Roy, vars jobb länge är oklart, och mitt i dramatikens centrum är det svårt att skilja på goda och onda, dessutom är båda parter ute efter Zefyren. Men i vilket syfte och vad är det för något?
Historien tar spinn och även om jag gång på gång tänker "Det här skulle aldrig hända i verkligheten", "Han borde inte överleva det där" och "Det där är omöjligt!" kan jag inte stå emot att ryckas med i en relativt lättsedd och trevlig film, och när ljuset tänds i salongen efter filmens 1 timma och 50 min är jag väldigt nöjd med filmvalet, men något utöver det vanliga var det inte. Helt klart sevärt, om än uttjatat.
Jenny om filmTrackbacks ()

Youtube - swiftkaratechop

2010-08-09 @ 15:00:57 Kommentarer (0)
He's been karate chopping for 21 years!
Hoppas verkligen inte att ni missat Matthew Brian Brown, kanske mer känd som Swifty, på youtube.

Inte nog med att han är snygg och har över 330000 subscribers, han är riktigt riktigt rolig.
The thing is, det viktiga i hans videos är inte vad han säger, utan hur han säger det.
Ni måste se för att förstå!

Han är troligen mest känd för sin serie Ask Swifty, där vi får skicka in frågor som han besvarar, på ett lite udda sätt kanske.
Alla avsnitten (35 st hittills) är sjukt roliga, omöjligt att välja så jag börjar helt enkelt med del 1.


Nyligen har han snöat in helt på Zombies, och här är den senaste filmen om det.


I November 2008 berättade han om vem han är, och försökte faktiskt göra en seriös video.
Ändå slutar det sjukt roligt. Här är en video där han själv berättar vem han är!


Det var Swifty det (told you I'm a youtubegeek), kika på hans channel och för er som vill ha lite extra, så har han en alt. channel - MatthewBrianBrown (länkningen funkar inte, here's the adress - http://www.youtube.com/matthewbrianbrown). Följ hans vlog och vardag!

/ Jenny
Jenny om filmTrackbacks ()

Inception på bio

2010-08-08 @ 16:58:56 Kommentarer (0)
Skulle inte tro att ni missat den senaste storfilmen "Inception" med Leonardo DiCaprio som hade premiär i Sverige den 23 juli.
Filmen är regisserad av Christopher Nolan och jag, precis som så många andra, tycker att det är ett rent mästerverk. Storyn är att Cobb (DiCaprio) och hans team kan ta sig in i människors drömmar och på så sätt sno idéer från andras undermedvetna.
Han ställs inför en ny utmaning, att plantera en idé i någon annans undermedvetna - även kallat inception. Det är ett riskfyllt uppdrag som måste planeras väl, och till hjälp har han sitt dreamteam bestående av såväl en arkitekt som en imitatör. Let the action begin!

Det är en komplicerad film som kan vara svår att förstå, men jag anser att den är helt fantastisk. Efter bions slut hördes livliga diskussioner om vad som egentligen hände och vad som betydde vad, vilket är väl befogat då det är en mycket filosofisk film i stil med Matrix (se likheten med parallella/drömvärldar och styra andra männsikors medvetanden). Detta passar mig mycket väl eftersom jag älskar Matrixtriologin.

DiCaprio är lysande (precis som i Titanic, trots att själva filmen är urdålig) och Ellen Page (tidigare sedd i Juno, mysig film) spelar en väldigt uppskattad roll som oskuldsfull arkitektstudent som tycks se allt på att nytt, klart sätt till skillnad från Cobb och hans vänner. Dock är det Cillian Murphy som spelar Robert Fischer Jr - offret för Inception - som gör den bästa skådespelarinsatsen, även om jag måste erkänna att jag har en otrolig förkärlek till honom som en av mina favoritskådespelare från The Dark Knight (även där regi av Nolan), Batman Begins och Peacock. Filmen är helt enkelt en stjärnhimmel av skådespelare (påkostad produktion I can tell) där även Ken Watanbe (The Last Samurai), Joseph Gordon-Lewitt och tom Hardy.

För mig är Inception värd 4/5 getingar/plus/toasters/thumbs up, för trots dess briljans kan jag inte låta bli att tänka på hur mycket som är Matrix-idé och att drömmarna spelas som actionfilmer istället för obegripliga virrvarr av händelser likt det verkliga livet. Dock stor bonus för påpekandet att man aldrig minns början av en dröm, för hur hamnade man egentligen på den där skruvade platsen? Dessutom är hela historien med Cobbs ex-fru en väldigt viktigt del av filmen då den ger ett annat djup och en parallell berättelse samt förvandlar filmen till mer än bara action. Ja, jag grät under en scen av filmen.

Sammanfattning: en film du måste se.

/ Jenny

Jenny om filmTrackbacks ()

Jag har en ny plan

2010-08-08 @ 16:18:49 Kommentarer (1)
Eller rättare sagt, min tidigare nämnda vän Carl-Henrik får en fot med i bloggen.
Eller ett ben. 
Snarare 50/50.

Med stolthet presenterar jag nu den andra halvan av min blogg: Carl-Henrik Andersson.
17årig entreprenör, singel och sökande, stekare med ghettotendenser och iphone-nörd!

Mer utförlig presentation får han sköta själv (men har hört att han uppskattar mysiga skogspromenader).
Jenny om filmTrackbacks ()

Tanke och plan

2010-08-05 @ 09:12:02 Kommentarer (0)
Ja, vad är då tanken med den här bloggen och vem är egentligen jag?
Jag heter Jenny, fyller snart 17 och bor i Svenljunga - cirka 3 mil utanför Borås.
Pluggar på Entreprenörsprogrammet på Sven Eriksonsgymnasiet i Borås och börjar andra året nu när skolan drar igång i höst (lov lite längre, tack!).
SÅ, det var basic basic. Kan för övrigt nämna att jag bor med mor, far, syster och två katter. Thumbs up, anyone?
Det vart kort om mig, vilket är passande eftersom filmmusikfoto.blogg.se inte ska handla om mitt liv.
Bakgrundshistorien är sådan att jag klurat på videobloggning från youtube, och när min vän och klasskamrat Carl-Henrik tröttnade på att jag ideligen la upp kommentarer om filmer på min facebookstatus (ni har hamnat på en facebookmissbrukares blogg), sa han till mig att skaffa en filmblogg.
Det blev startskottet and here we are!
Min alldeles egna blogg om film, musik och foto.
Planen är som sådan att jag helt enkelt skriver om filmer jag sett, vill se eller dör av längtan tills de har premiär och att både musik och foto ska få sin egna del av bloggen. Eller helt allmänt om ämnena.
Jag är "youtubifierad" (ska söka patent på ordet inom kort), så youtube lär också få sin beskärda del.
Ja, that's pretty much it. Hur det verkligen blir återstår att se, min livsfilosofi är att inte planera så mycket utan bara flyta med och se vart man hamnar (något tveksam filosofi när det kommer till skolarbete, jobb och viktiga grejer).
Väl mött.
Jenny om filmTrackbacks ()